Lite nedstämd...
Å NEJ jag kräver ingens ömkan å försöker inte beklaga mig för någon.Könner mig bara nedstämd...Satt igår kväll å tittade på mitt älskade barn å tänkte tillbaka på dagen då hon kom till världen,den blev / var ju inte som jag trott den skulle vara.... Åkte in å em med fasliga värkar å när jag kom in fick jag ligga med CTG ett tag,för att sedan flyttas in på en förlossningssal...Fick nån grej uppkörd i ***** som skulle känna av barnets hjärtljud,å varje gång jag fick en värk så vart det komplikationer antingen så åkte den ut elller så dalade hennes hjärtljud kopiöst...Låg sådär i ett anta ltimmar,fick inte äta ,inte dricka....När man senare beslutade sig för akut snitt,då dom befarade att barnet inte mådde bra i magen.GULP var det så här det kunde gå till....Micke flög upp ur sängen brevid,roffade åt sig alla saker å var med mig på väg ut ur rummet,när en sköterska stoppar honom å säger NEJ du får stanna här,VAA jag vill ha honom med detta är mitt första barn..( hade ju planerna i huvet,pappa klipper navelsträngen) NIX det kom inte på tal,han fick snällt sätta sig igen,vi kommer å tar hand om dig sen fick han till svar..Jag fick nån flaska med nåt jag skule dricka,å nu började jag bli riktigt rädd....Vart nedsövd rätt snabbt å minns därefter inget mer.... (nu kommer tårarna).. Vakande sen upp på uppvaket å Micke var där eller om han kom precis minns inte riktigt...Jag frågade vad jag fått å han berättade att vi fått en liten flicka...Mår hon bra frågade jag,ja hon mår bra men behöver extra omvårdnad nu sa Micke...Jag var så ivrig att få komma därifrån,å frågade sköterskorna där om jag inte kunde få åka upp till henne,men jag fick snällt vänta i nån timme till..Åhh så långsamt det gick.Jag måste gå på toa sa jag,,ne du har kateter å behöver inte gå upp å kissa.,jo jag måste sa jag..Men det behövdes ju inte då...vid 02.30 fick jag äntligen se henne för 1.a gången.(föddes 23.11) hon var det mest underbaraste jag sett.Såå fin å söt,hon tittade på mig med sina små ögon å händerna var såå små,hade nål i huvet å på handen...Åhh vilken kvall/natt det var...sov inte mkt den natten....Usch detta vart långt,men det är 1.a gången jag verkligen skriver av mig sen hon föddes...Å det var skönt....Jag frågade Micke massa saker igår om henne å så,men även han fick vänta innan han fick se henne,han satt i förlossningsrummet å vänta i sin ensamhet i säkert en timme....Han fick inget att äta eller dricka under hela tiden,FY så dåligt av dom...Ne ALDRIG MER ESKILSTUNA om jag får fler barn....Nu ska jag gå å titta på min vackra dotter när hon sover,å torka tårarna å glädjas åt den underbara skapelse vi åstadkommit.... Som sagt,det var skönt att skriva av sig...ALL kärlek till er...Var rädda om varann// Jennie
Kommentarer
Trackback
